.
Dagen idag har varit superbra (dock om man räknar bort feting fysikprovet), ända fram tills ridlektionen. Då väller känslorna upp och allt jag vill är att Carry ska bli frisk igen så jag får ha henne i mitt liv för alltid som tävlingskompis. Det är så fruktansvärt jobbigt när jag börjar inse att jag kanske aldrig kommer kunna tävla henne igen. Jag gör allt jag kan för att inte tänka på det men det är så in i helvete svårt! Jag vill inte ha någon annan än Caryy, det bara är så. Men jag ska låta de här 2 veckorna gå nu tills vi ska till veterinären igen och jag ska försöka göra det bästa utav det. Det blir bara värre av att gå runt och tänka på det hela tiden. Så jag ska försöka vara positiv och glad nu och låta tiden utvisa framtiden.
En bild från våran senaste tävling :)
En bild från våran senaste tävling :)
Kommentarer
Trackback
